-Tillsammans med övriga projektpartners, i vad som blev ett Vinnovafinansierat projekt, började vi på Foxway att spåna kring en slags virtuell lyssnare som skulle kunna motivera och stötta eleverna i den dagliga läsningen. Vi vet ju att första tiden som läsare är en kritisk period. Det är då vi skapar vår lärandeidentitet som läsare och det är också här läskondition och läshastighet byggs upp. Barn behöver verkligen den där systematiska dagliga lästräningen för att få upp sin läskondition. Det är något vi verkligen skulle kunna lösa med hjälp av digitaliseringen, fortsätter hon.
Falkenbergs kommun fick i ett tidigt skede möjlighet att involvera lärare och i elever genom medverkan i en referensgrupp. En av de lärare som omedelbart tog chansen att medverka för att öka elevernas läsintresse är Karin Alfredsson på Söderskolan.
-Min kollega och jag vi såg en möjlighet att få utveckla något spännande och nytt. Vi ser att intresset för läsning inte längre är vad det en gång var bland barn och vi blev intresserade av att undersöka hur vi skulle kunna öka intresset och lusten för läsning med hjälp av digitala tjänster och metoder.
De började genast fundera på hur kan en sådan tjänst skulle kunna ta form och utvecklas. Utgångspunkten blev att definiera framgångsfaktorerna i andra verktyg och appar med fokus på lärande och ganska snart såg de ett mönster.
-Lusten att spela spel är stark hos många barn och unga idag. Min kollega och jag är väldigt nyfikna på hur kombinationen av spel och berättelse skulle kunna öka lusten till läsning. Vi tittade på vad det är som engagerar barnen i spelens värld och konstaterade att moment som att samla poäng, tävla med sig själv, se progression, följa en berättelse, lösa olika uppgifter med mera, skapar motivation att ta sig vidare, konstaterar hon.
Den prototyp av digtala läscoachen som Karin Alfredsson efter idéfasen testat med eleverna är en app där eleverna genom att läsa böcker öppnar portar, samlar föremål och på så sätt tar sig vidare till nästa steg i berättelsen. Även eleverna har varit involverade i idéstadiet och bidragit i dialog med processledare och spelutvecklare, som sedan byggt vidare på deras tankar.
-Den processen har i sig skapat oerhört stark motivation, berättar Karin med glädje i rösten. Eleverna har tyckt att det har varit väldigt roligt att få medverka och bidra. Flera har som mål att bli spelutvecklare, konstaterar hon. De är oerhört kreativa i sina förslag och har puttat in idéer som i mångt och mycket leder till det som läsning av skönlitteratur gör i sig självt när vi läser – öppna portar, går över broar och kommer till en annan värld, berättar Karin Alfredsson vidare.
Läsning är en så stor och viktig del av undervisningen och en nyckel till förståelsen av omvärlden, samtidigt behöver vi förstå samtiden,
-Digitaliseringen och den digitala kulturen är här för att stanna. Det är inte en motsättning utan ger oss en möjlighet att fortsätt stärka barns och ungas läsförmåga. Genom det lekfulla och lustfyllda har vi en väg in. Det väcker motivation och en önskan att ta sig vidare, att inte ge upp. För de elever som har svårt att knäcka koden kan den digitala läscoachen vara ett sätt att ta sig förbi hinder, att göra det som är svårt på ett lustfyllt sätt. Många barn har inte riktigt förstått vitsen med att läsa och det beror på att de inte kommit igång, de har inte nått nivån i sin läsförmåga där de erfarit belöningen i form av slukarlust. Det handlar om erfarenheten av att få ut något av läsningen som inte bara tar och ställer krav, utan faktiskt ger något. När eleverna dessutom fått vara med och bidra till hur läscoachen utvecklas, har entusiasmen över det redan skapat en lust att prova, menar Karin Alfredsson.
Konkreta fördelar som gynnar eleverna i klassrummet berättar hon vidare, är att eleven får snabb återkoppling på det som görs. Progressionen är tydlig på flera olika plan och eleven behöver inte vänta på en lärare som skall gå runt till alla för att lyssna en liten stund på varje elev.
-De kommer vidare i snabbare takt och tappar på så sätt inte intresset. En digital läscoach kan användas av flera elever samtidigt, konstaterar hon och fortsätter, det är viktigt att hitta fler vägar till läsning. Jag tycker inte att det ena utesluter det andra utan ser innovation av detta slag som ett komplement till den fysiska boken.
Läsning handlar om att kunna tillgodogöra sig alla ämnen på schemat, inte endast språk, menar Karin Alfredsson. Det handlar även om att kunna ta till sig information senare i livet och att kunna medverka i det demokratiska samtalet. En väl utvecklad läsförmåga är avgörande, både på kort och lång sikt. Här har skolan både ett ansvar och en möjlighet, fortsätter hon.
-Det kompensatoriska uppdraget handlar om att utjämna skillnader. Den digitala läscoachen skulle exempelvis kunna bidra till att fånga upp de som inte har stöd och uppmuntran hemifrån. Många barn som växer upp i hem utan böcker eller läsning som en del av vardagliga rutiner. Jag tror att vi skulle kunna nå en högre måluppfyllelse med den här typen av stöd, resonerar hon vidare. Det finns förstås en del kritiska röster som lyfter att allt inte ska vara roligt och att allt i skolan inte ska vara digitalt. För egen del tror jag att vi behöver bygga broar mellan det digitala och analoga för bästa möjliga effekt och släppa eventuella rädslor. Ett kvalitetssäkrat utbud av pedagogiska spel och appar som kan användas både hemma och i skolan är en förutsättning för det.
När Karin Alfredsson själv var liten läste föräldrarna mycket för henne. Hon var själv sen med att börja läsa och det tog många år innan det släppte, berättar hon.
-Min räddning var ljudböcker och jag älskade att lyssna och dyka in i böckernas värld. Jag läser för mina barn och har alltid velat ha böcker tillgängliga i vårt hem. Min äldsta son som är åtta år älskar att läsa och har verkligen kommit in i bokslukaråldern. Det är fantastiska att se!
Vill du veta mer om appen: Digital läscoach? Jag hjälper dig gärna.
Education Public Sector Municipality
