Det är utan tvekan en kraftfull vilja att stötta barnets lärande och en innovativ nerv som fört Anna Åkerfeldt in på det forskningsfält hon rör sig idag. I rollen som förskollärare, väcktes tidigt intresset för hur datorer och internet skulle kunna utgöra ett stöd för barnets lärande.
-Jag började bygga webbsidor i slutet av 90-talet och efter att ha arbetat i förskolan blev jag intresserad av att veta mer om och lära mig producera digitala läromedel. Jag gick då en yrkesutbildning där jag lärde mig att producera digitala applikationer. Sedan dess har jag arbetat med att producera e-learning applikationer framförallt till företag innan jag sökte mig tillbaka till akademin. Sedan 2003 har jag intresserat mig för och arbetat med frågor som rör lärande i digitala miljöer, berättar Anna.
2014 disputerade Anna Åkerfeldt och på senare år har hennes forskningsintresse framförallt rört bedömning, programmering och fjärr- och distansundervisning. En kontext där våra föreställningar om lärande och undervisning utmanas en hel del. Inte minst nu i skenet av pandemin som bidragit till en rekordsnabb utveckling av en digital skola. Dock blev det tydligt redan från början när datorer och digitala verktyg gjorde entré i skolmiljön:
-Vad jag förundrades över mest när jag deltog i en studie 2009 där vi studerade implementationen av ett-till-ett i en kommun var hur eleverna på ett sätt blev begränsade i deras möjlighet att uttrycka sina kunskaper i provsituationer. De använde datorer och applikationer för att lära sig men i provsituationer blev eleverna hänvisade till att använda papper-och-penna för att uttrycka det som de hade lärt sig. Den studien gjorde ett starkt intryck på mig. Det blev tydligt att bedömning av eleverna kunskaper handlade om något mer och behövde anpassas till vår samtid. Speciellt med fokus på vilka resurser som används såväl i undervisningen och för elevernas lärande. Nu var detta 2009 och mycket har hänt sedan dess. Nationella prov håller på att digitaliseras på ett sätt som transformerar och förändrar sättet att skapa prov till skillnad från digitisering som är mer eller mindre “prov-på-burk”. På ett sätt när jag nu forskar om fjärr- och distansundevisning tenderar det skriftliga språket (även om det sker med digitala resurser) att vara den uttrycksform som är dominerande när eleverna får uttrycka sina kunskaper. Vi inom akademin är inget lysande exempel att följa direkt då skriftspråket ses som det dominerande sättet att kommunicera forskningsresultat, konstaterar hon.
De absolut viktigaste lärdomarna att ta med sig från Annas forskning är att nyansera diskussionen kring användningen av digitala lärresurser utifrån olika aspekter. Här är några viktiga vägval att göra:
– Det är stor skillnad på att exempelvis använda digitala lärspel i undervisningen och att använda en ordbehandlare. Det är oerhört viktigt att vara nyanserad när vi pratar om användningen, svepande generaliseringar om att använda digitala lärresurser skapar endast förvirring och otydlighet. Att konkretisera det vi talar om hjälper oss att kommunicera och skapa tydlighet kring vad som fungerar bra och mindre bra. Det behövs för att utvecklingen ska leda till bättre förutsättningar för barn och elever och på sikt goda resultat. Det är också viktigt att uppmärksamma vilka resurser som används inom ramen för din undervisning och att du gör didaktiska medvetna val när du använder filmer, skriven text, bilder i din undervisning. Involvera dina elever och fråga dem vad audiovisuellt material kommunicerar och varför de anser det. Viktigast av allt är att vara nyfiken och modig nog att testa och utforska nya sätt att arbeta. Lärarprofessionen är komplex och det är svårt att vara expert på allt. Ta stöd och hjälp av dina kollegor och dela med dig av dina erfarenheter!
På fredagens Meet kommer Anna att lyfta fram och belysa komplexiteten i att digitala lärresurser är något som både bidrar till undervisning, bedömning och lärande men också utmanar:
-Att belysa båda delar gör att vi bättre förstår komplexiteten. Jag skulle också vilja lyfta fram vikten av att som lärare bli stärkt i sin digitala kompetens för att kunna ställa krav på teknologierna, dess design och funktion, poängterar hon.
När Anna Åkerfeldt inte forskar strömmar musiken i lurarna eller ur högtalaren för fulla muggar. När det är möjligt igen är sannolikheten hög att Anna rör sig i folkhavet på någon konsert. Hon har gröna fingrar och odlar gärna. Både växter men också sina kunskaper i segling:
-Jag har ett stort intresse för musik, odling och att vara ute på vattnet. Både odlingen och seglingen skapar möjlighet för avkoppling som behövs för att kunna låta tanken vila och kroppen återhämta sig i en fartfylld tillvaro. Konserter och musik är en stor del av att bli inspirerad och fungerar också som en ventil och avkoppling i en annars hektisk vardag i min fantastiska galna bonusfamilj, avslutar hon med glimten i ögat.
Education
