Att vara adekvat digitalt kompetent innebär att kunna välja verktyg och metoder ändamålsenligt. För att den digitala kompetensen skall kunna definieras som adekvat behöver den ständigt uppdateras genom lärande utifrån utvecklingen som är ständigt pågående. Susanne Kjällander, undervisande forskare vid Stockholms universitet menar i sitt inledande anförande att det gäller hela vägen inom utbildningsväsendet, från förskola till högre utbildning.
-Det handlar om att vi som bedriver utbildning behöver vara involverade i, eller till och med ta makten över beställningar gällande mjuk- och hårdvara. I annat fall sker detta på andra nivåer vilket gör att resultatet inte blir ändamålsenligt. Vi behöver därför skapa ett ekosystem som uppmuntrar och genererar dialog.
Något som både Kjällander och Willermark ser positivt på är idén om en minsta gemensam nämnare gällande mjuk- och hårdvara. En kravlista för högre utbildning som beskriver behov för genomförande.
-Om vi skulle kunna arbeta utifrån en dynamisk kravställning som garanterar gemensamma förutsättningar, skulle högre utbildning i allmänhet bli mer likvärdig. Vi som har undervisning i våra forskartjänster skulle ha en annan möjlighet att skapa och bedriva ändamålsenlig undervisning. Det skulle också innebära färre ”egna” lösningar med work arounds som följd, vilket ju skulle generera en säkrare miljö, säger Sara Willmark.
Susanne Kjällander tar oss med på en tidsresa med start 2010. Årets julklapp var en iPad. När surfplattan gjorde entré i förskola och skola revolutionerades undervisningen. Forskning visar att de grupper som gynnas av digitaliseringen och dess möjligheter är de studenter som faller utanför normen, exempelvis de som har annat modersmål än svenska, har funktionsvariationer av olika slag och/eller kommer från socioekonomiskt utsatta hem.
-Viktigt att poängtera att forskningen visar att resultatet inte beror på de digitala enheterna i sig, det beror på välplanerad undervisning där surfplattorna förstärker elevernas och studenternas lärande. När lärare besitter en digital adekvat kompetens och både studenter och lärare har tillgång till relevant hård- och mjukvara gynnas lärandet. Att utbildningsväsendet för alla åldrar kan erbjuda detta, inte minst med koppling till det kompensatoriska uppdraget, betyder att vi kan förebygga den digitala klyftan. Det är en demokratiaspekt, alla medborgare ska ha möjlighet att delta i det demokratiska samtalet. Något som till stor del sker digitalt i vår tid, berättar Susanne Kjällander.
När studenter får möjlighet att använda digitala verktyg i utbildningen händer något med deras lärande. Det blir producenter av mycket mer än bara text vilket fortfarande i många fall är det vanligaste formatet inom akademisk utbildning. Forskning pekar på att både kreativitet och språk utvecklas, multimodala teckensystem används och studenterna är avancerade läsare av digitala texter.
-Ett av de projekt som studenterna arbetar med är att skapa en barnbok i Book creator. De integrerar fler verktyg för exempelvis film och animering. Böckerna tar de sedan med sig ut i praktiken där de arbetar vidare tillsammans med barnen. Det är ett sätt att komma åt viktiga frågor och områden, som exempelvis samtal om källkritik och säkerhet, berättar Susanne Kjällander.
Utöver digitaliseringens inverkan finns det förstås även andra faktorer som påverkar definitionen av en god och välfungerande undervisning.
-Undervisningen behöver vara intellektuellt utmanande och det behöver finnas en röd tråd, en känsla av sammanhang. Inte minst nu i tider av en pandemi där mycket sker på distans. Det behöver finnas struktur för återkoppling. Goda relationer är förstås en förutsättning för goda resultat, konstaterar Sara Willermark.
Målet med Foxways satsning inom högre utbildning är att vara med och stötta arbetet med de mjuka delarna i den digitala transformationen. Det handlar om att bidra till att skapa bättre didaktiska förutsättningar för att alla studenter ska lyckas med sitt lärande inom högre utbildning på ett sätt som både är inkluderande och tidsenligt.
-Det finns så stora möjligheter med multimodala uttrycksformer. Men det kommer att kräva att vi förändrar synen på lärande så att den är mer adekvat för den samtid vi lever i. För oss på Foxway handlar det om att på ett aktivt sätt bidra till att förändra synen på högre utbildning – att gå från en digitaliserad utbildning till en högre utbildning anpassad för en digitaliserad värld. Vi har samlat på oss mängder av lärdomar att dela med oss av efter alla år inom skola och utbildning. Rent konkret handlar det om vår kunskap inom digital, didaktisk design, innovativa undervisningsmetoder och hur arbetet med bedömning av multimodala uttrycksformer kan ta form. Tillsammans kan vi kartlägga och skapa en definition av vad en adekvat digital kompetens är så att resultatet blir en tidsenlig och adekvat utbildning i praktiken, berättar Malin Frykman, processledare på Foxway.
Förslag till minsta gemensamma digitala utbud inom högre utbildning (en lista som bör vara dynamisk och kunna följa med tiden):
- Grundläggande programvaror för textproduktion, presentationer och statistik
- Programvaror för dataanalys – kvantitativ och kvalitativ analys
- Mediaproduktion – verktyg och programvaror för att producera podd, e-böcker, videoinspelning och redigering av dessa.
I det aktuella webbinariet medverkade Susanne Kjällander, Stockholms Universitet, Sara Willermark, Högskolan Väst i samtal med Malin Frykman, processledare på Foxway. Webbinariet gästades också av Particia Diaz med mångårig erfarenhet som språklärare och IKT-pedagog, nu doktorand på KTH. Det hela hölls samman av Dita Pastene, processledare på Foxway.
Vill du få tillgång till webbinariet? Kontakta oss he***@fo****.com
Referenser:
Åkerfeldt, Kjällander & Selander, 2018
Haelermann, 2016
Education Public Sector
