Vilken distans har ni planerat för?

Kära Skolsverige! De senaste veckorna har ni levt med en inlärningskurva som är skyhög. Varje dag har ni vridit in och ut på er för att leverera undervisning med kvalitet till eleverna. Er förmåga att sätta barnen i centrum har lyst upp hela samhället och visat på vilken otrolig kraft det finns i Skolsverige. Det finns inte ord för hur stolt jag är över svensk skola! Ni är samhällets hjältar som ihärdigt kämpar för våra elevers rätt till en likvärdig utbildning!

Men när jag ser hur ni dag som kväll, helg som vardag ständigt söker nya lösningar på att utveckla er onlineundervisning fylls jag av dubbla känslor. Den första är såklart glädje över ert stora engagemang för eleverna. Den andra känslan är en genuin oro för er och eleverna. Hur formar vi detta på ett hållbart sätt utan att ta knäcken på elever och skolpersonal? Min oro bekräftas av Skolverkets nulägesanalys om skolornas omställning till distansundervisning.  I rapporten som släpptes 31 mars 2020 lyfts frågan om hur länge skolorna ska orka. Inte så konstigt. Tempot inom skolans värld just nu, är ungefär som att springa norska intervaller utan paus.

Många arbetar febrilt med att behålla samma kvalitet som vid vanlig undervisning. Några strävar till och med efter att höja den. Det är en naturlig reaktion dessa första veckor. Lärare och rektorer har en enorm ansvarskänsla för elevernas rätt till likvärdig utbildning och så ska det naturligtvis vara! Men…. tänk om det är en marathon vi springer? Då behöver vi förmodligen planera loppet på ett lite annat sätt än nu för att orka hela distansen. Kanske är det redan idag vi skolledare behöver gå in och stötta verksamheterna med att hitta en mer hållbar rytm? Signalera tydligt till våra medarbetare att good enough is good enough för just denna unika situation.

Det finns några enkla saker som skolledare kan göra tillsammans med sin personal för att göra just det. Några små strategier som också kan hjälpa er att minska den samvetsstress och prestationsångest som ofta uppstår i en sådan här krissituation. Jag har listat fyra av dem här. Se dem som tankeexempel och inte exakta svar. Lösningarna måste naturligtvis anpassas utifrån din verksamhet och din personals nuläge.

Kommunicera en rimlig förväntan

För att skolpersonalen ska orka behöver alla med ansvar för att leda och fördela arbete vara övertydliga med att ingen förväntar sig samma toppkvalitet på undervisningen som annars. Skolan ska självklart följa lagar och regler men precis alla läroplanens mål behöver inte levereras på en gång. Kvalitet i det här läget blir också något annat än vid normala omständigheter och det är ok! Just det tror jag är oerhört viktigt att man pratar om tillsammans på skolan. Kanske är det rent av vårens viktigaste APT-tema? Har ni inte hunnit göra det än så prioritera det snarast. Samla ihop er digitalt eller analogt och för ett kollegialt samtal om:

• Vad är good enough nu?

• Vilka förväntningar är rimliga att vi har på varandra nu?

• Hur kan vi göra för att stötta varandra löpande?

• Vad kan skolledningen göra för att underlätta?

Planera för ett maratonlopp 

Nu när vi  levt med #skolahemma några veckor är det klokt att se över och följa upp den planering som lades i början. Modifiera den utifrån alla de lärdomar ni gjort dessa veckor, de förutsättningar ni har nu och den information som finns om framtiden idag. Granska den också med maratonögon. Är den organisationsplanering som ni har lagt rimlig? Räcker den tekniska och pedagogiska supporten som finns? Orkar ni hålla förväntad kvalitét med denna planerings tempo terminen ut om det skulle krävas? Finns det processer och möten som kan omprioriteras? Vad är riktigt, riktigt viktigt att ni fortsätter med för att inte skapa problem på lång sikt? Den tillfälliga förordningen ger oss även friutrymme att vid behov stuva om i timplanen. Är det något som skulle vara hjälpsamt för just er?

Den här uppföljningen bör göras kontinuerligt eftersom information och förutsättningar förändras i princip dagligen nu. Här kan man med fördel tänka agilt och bygga in uppföljningen i er planering i två till tre veckors-sprintar. Det kommer öka er kapacitet att vara en lärande organisation enormt mycket! Genom en struktur med korta, täta uppföljningar så blir det enkelt för er att ta tillvara på alla de lärdomar ni gör nu. Våga ta detta tillfället till att träna på att följa lärandet och forma utvecklingen under tiden den pågår!  

Inventera hinder och undanröj dem!

I en situation som denna så kan ibland små hinder i vardagen upplevas som oerhört tunga. Försök att inventera vilka hinder som just dina medarbetare upplever som störst under onlineundervisningen. Några av dessa hinder kanske ni inte har mandat att lösa själva men merparten av dem är vanligen sådana som vi faktiskt kan hantera lokalt. Här kan man med fördel utgå ifrån författaren och ledarskapspsykologen Olof Bernes klassiska uppdelning inre och yttre förutsättningar:

• Inre förutsättningar är vanligen knutna till bristande kunskaper, behov, rädsla, attityd och värderingar som påverkar vårt sätt att välja att agera i olika situationer. Exempel på inre hinder vid en onlineundervisning kan vara att man är obekväm med att stå framför kameran. Då kan ett sätt att hantera det vara att man får träna på att “sända” undervisning ihop med en kollega eller en processledare. Ett annat vanligt hinder är att man saknar kunskaper i hur man hanterar de digitala verktyg och miljöer som skolan tillhandahåller för onlineundervisning. Här är kollegial kompetensutveckling ett bra sätt att undanröja hindret. Är hindret högt och skapar mycket oro för en eller några individer så kan det vara klokt att  även erbjuda individuellt lärstöd ihop med en trygg, kunnig person. Av erfarenhet vet jag att det oftast räcker med några individuella övningstillfällen. Helt klart värt att satsa på!

• Yttre förutsättningar handlar om organisatoriska förutsättningar, rutiner, material och hur stödet från omvärlden. En del av dessa organisatoriska hinder undanröjs genom att man kontinuerligt följer upp den organisatoriska planeringen (se ovan). Ett annat sätt  kan vara hur skolledning kommunicerar med vårdnadshavare kring vilka förväntningar som de kan ha på skolan i dessa tider. Bara där finns massor som påverkar hur stödet från vårdnadshavare upplevs. Ett tredje kan vara att förse personalen med det material de behöver för att må bra i detta. Det kan till exempel  handla om att erbjuda ett riktigt bra headset, ståbord, en extra kamera för att kunna spegla skärmar eller en möjlighet att få hem en extra skärm när man arbetar hemma. Om du inte har möjlighet till en stor extra skärm kan din telefon eller surfplatta funka fint. Sist men inte minns så är tillgång till daglig och lättillgänglig teknisk och pedagogisk support superviktigt! Utan det så är risken stor att nya hinder byggs på efter hand.

Håll i, håll ut och håll om!

Vi arbetar under en tid när det gäller att vara extra rädda om varandra! Hitta ett tempo tillsammans som ni både kan hålla ut, växa i OCH må bra i. Håll om varandra extra mycket! Det finns tusen sätt att göra det digitalt om ni inte kan träffas fysiskt. Digitalfika, korta videosamtal bara för att kolla hur kollegan eller medarbetaren mår. Skicka ett sms eller skicka ett uppmuntrande chatmeddelande i t.ex Messenger. Ordna en digital lunch där ni äter tillsammans framför videokameran eller  ta en lunchpromenad tillsammans. Eller varför inte utmana medarbetare och kollegor på en distans Kahoot?

Länk till skolverkets nulägesanalys:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=6547

Detta inlägg är skrivet av: